Imorgon är det måndag igen och ångesten kommer krypande. Den kommer oftare och oftare när maken ska åka iväg å jobba. Varje gång han är sjuk jublar jag inombords. Visst han skulle kunna pendla men vad tjänar vi på det? Det kommer sluta med att han kör ihjäl sig. När han gjorde det var han jämt så trött. Han jobba 10-12 timmar om dagen satt i bilen 6 å resten skulle han äta.umgås å sova på. Blev inte mycket tid till nått.

Jag vet att han måste för ekonomins skull. Hade jag kunnat jobbat hade läget varit annorlunda.
Grattis du lyckade ge dig själv en ny ångest attack tjejen!!!

Den här jävla ångesten! Helst av allt vill jag bara att maken ska vara hemma hos oss hela tiden. Dag som natt. Men jag vet att det inte funkar.


Nä nu ska jag sluta fundera det ökar bara ångesten mer. Antagligen är det för jag ska iväg på onsdag som det triggas igång. Men jag vet att jag är bland vänner. Dom bästa vännerna.

Låg i soffan å vila skuldebladet då det värker satan.
Titta på Karolina som ska spela spel med sin kompis som är här.
Hjärtat bubblar över av kärlek samtidigt som jag känner skuld över att jag inte orkar leka med henne.

Pratade med henne och bad om ursäkt för jag blivit så tråkig. Var på hon svarar.

-det gör inget mamma. Jag vet att du alltid har ont i det dumma skuldebladet.
Jag skyller inte på dig och det kommer jag aldrig göra. Det var inte ditt fel det som hände. Det känns nog snart bättre.

Ja vad säger man? Man blir rörd till tårar