Fast i inte i den bemärkelsen du nu tror. Jag är rasist i mot alla. Svenskar som invandrare.
Jag tycker inte någon ska åka snålskjuts på staten utan man ska göra rätt för sig. Jobba å betala skatt (ironiskt ja vet jag gör 1 av 2 här)

Men jag läste idag på fb att någon Einstein ute i vårt avlånga land kom på iden ja vi runerarar SD. Vi skickar tebax deras brev dom skickar ut idealstaden så måste dom lösa ut det = kostar pengar ecc.
Det det geniet inte tänkte på var vart SD får pengarna ifrån. Jo just staten å vart får staten pengar ifrån? Jo oss skattebetalare. Så med andra ord tyckte geniet att vi ska ruinera oss själva. Smart drag Einstein!!!!

Men jag tror igentligen inte att folk är arga på invandrarna utan mera att det utmålas att dom får kopiösa mängder av diverse slag när dom kommer som tex barnbidrag retroaktivt tex om ungen fyller 18 2 mån efter dom kommit får dom barnbidrag retroaktivt för 18 år tebax i tiden.
Vet vi det eller än det nån som stiftat upp historien? För att få klyftan?

Det jag tycker/tror är att det är just staten som skapar alla dessa klyftor gentemot alla "raser" svensk. Muslim. Arab mm.

Om alla var lika mycket värda som dom propegera för borde det vara lika för alla. Även dom i rikstagen.
När dom känner för att sluta ska dom ha fallskärmar på miljoner. Svenssons ( även invandrare) vrider å vänder på sina slantar för att få dom gå ihop.

Är det inte skevt på nått sett då?

Jag gick i många år å gick på all propaganda imot invandrare men stanna upp ett tag å fundera. ( i mitt fall behövdes en regäll sjukskrivning för att börja fundera på världen)
Är din granne (om man bortser från problem grannarna) eller arbetskollega så olik dig? Drömmer inte dom med om fred. Å att barnen ska ha det bra när dom växer upp?

Här i vårat lilla samhälle har vi alla slags människor å det är inte invandrarna som är problemet utan svenskar! Hör å häpna ni som vill ha det till annat. Öppna ögonen en stund. Rannsaka er själva. Lika så hur står ni inför mobbing? Jag kan garantera att ingen vill ha med mobbing å göra. (Å ja är långt ifrån fel fri där)

Men vad lär vi våra barn? Det vi säger eller gör??
Vi säger alla är lika mycket värda men sen går vi själva å tisslar å tasslar om vi vet något. Den där familjen man inte tycker om för någon sa nått för 30 år sen eller gjorde för 1-24 månader sen. Om dom gör nått korkat vidarebefordrar man inte gärna sån info medans man håller tyst om dom man gillar??

Jo visst fan är det så! Varför?

Om nu vi vill lära våra barn att mobbing inte är okej så måste vi kanske börja jobba med oss själva först. Å inse att vi som personer med har fel å brister inte bara andra!

När vi fått den insikten så tror jag det mesta löser sig med tiden och samhället och världen blir mindre fientlig.

Natten har varit jobbig.Att somna 23:30 var ingen bra. Men sen att vakna 00, 01. 02 04 var heller ingen höjdare. Sen vaknade jag kl 5 å då sket ja i det då gick ja upp.
Är så orolig för resultatet. Hoppas vi kan få några svar direkt även om biotopsin tar några veckor.

Älskade barn har jag har jag förberett så gott ja kan dock utan att säga vad dom misstänker. Har förberett henne på att dom ska sticka henne och hon ska även få en muta även om jag igentligen är imot sånt.
Hon har länge pratat om en delfin som kan sova. Äta å ta napp ett gosedjur som ändå är The baby Dolphin som är kramdjur/interaktiv gosedjur i form av delfin.

Älsklingen kommer direkt från huvudstaden och kommer att vara med. Det känns skönt. Jätte skönt.

Nä nu ska ja ta mitt kaffe å varva ner lite innan vi kör på turbon idag för den kommer behöva gå på högvarv om vi ska hinna allt!

På morgonen/förmiddagen kan jag knappt (el rättare sagt jag kan INTE) hålla mig vaken. På ef är ja fortfarande trött men ändå lite energi.
Så idag orkade ja lite mer än vad jag gjort på snart en hel vecka.

Dock börjar min frysta mat ta slut å jag behöver fylla på med matlådor snart. (Gör alltid storkok så jag kan frysa in till typ såna här lägen.)

Men iaf idag har jag lagat mat och kört diskmaskinen 2 ggr tvättat och tumlat. Även sorterat tvätt till viss del.
Sen tog ja å baka en Banansockerkaka då våra bananer började vissna lite. Å när vi ändå var igång så gjorde vi lite cup kakes kidsen å ja. Så nu börjar barnen vara lite gladare igen. Mamma har varit tråkig så länge. Men när maken kommer hem kan ja lova att jag ska försöka gå å lägga mig direkt!
Gud så skönt de våre med sovmorgon SNART jag behöver verkligen det!

Den 14:de kl 10 ska vi vara på sjukhuset. Gud vad jag önskar maken kan vara med då men den risken är nog liten. Men jag ska kolla alt

Idioten kunde inte ringa maken el mig och fråga om dottern. Utan han ringde te svågern.

Detta fick bägaren att rinna över. Så barnens farfar gjorde sitt val och kommer hädan efter ej att änns ägnas en tanke åt. Du kommer få en väldigt väldigt ensam ålderdom.
Men vad gör det. Du har ju bästa vännen flaskan. Du å barnens mormor kan supa ihjäl er ihop.

Makens farmor som är en feg skit imot sin son kommer bli utraderad i från våra liv helt. Ända gången hon ringt senaste 5 åren är 2 ggr å då ville hon ha skjus. Att en människa kan ha sån makt över en annan människa.

Men ni gjorde era val! Nu får ni stå erat kast!

När tar jävligheterna slut? När får man pusta ut? Ska man alltid kräla som en mask på backen? Vilka beslut ska ja tvingas ta för mitt barn?
Vilka men kommer hon få för livet?
Finns chans? Är det för sent?

Jag som lovat att skydda dom. Har ev gjort henne sjuk ist. Varför kan det inte vara jag ist för henne?
Mitt älskade barn.


Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på.
Det största och det bästa
en mor och far kan få.

En dotter kan förtjusa
från början med sin charm.
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm.

Men snart hon börjar tröttna
på att bara vara rar.
Och livet har så mycket
som lockar och som drar.

Den tiden går så fort
från liten tjej till stor.
Dock är hon alltid älskad
långt mera än hon tror.

Var på vc idag med mellan. Vilket inte resultera i glädje iaf.
Hade hoppats på nån reaktion av nått slag.

Blir vidare remiss till stan för biotopsi.
Jag vet att jag kommer göra samma sak som maken skylla på min rökning om det visar sig vara som läkarna befarar.

CANCER!

Ska jag skratta eller gråta? Hittills har jag inte gjort nått. Dagen har bara flyttit bort.

De e nog första gången jag vaknar på natten av att det är blött i min säng.
Febern åker berg å dal bana och hu är den på G upp igen.

Känner ögonen går i kors igen. Igår var vi på mässan å efter det åkte jag hem å sov i stort sett hela dagen. Men nu ska jag försöka sova nån timme till innan kl ringer.