Direktlänk till inlägg 11 mars 2014
Ångesten har kommit krypande idag. Jag vet att jag kommer vara bland vänner på begravningen i morgon men jag känner fortfarande sån ångest över att åka,
Varför ska det alltid vara så? Jag trivs med mina vänner. Och dom som kommer vara där är några av dom bäst vännerna. Dom jag delar glädje och sorg med.
Varför finns psykisk sjukdom? Det hindrar så mycket. Jag brukar hitta på ursäkter. Alt bli lycklig när nått kommer ivägen så jag inte kan åka när vi bestämt saker. Bara för ångesten fått mig i sitt grepp. Det spelar ingen roll om det är bästa vänner el att åka till mormor. Har ångesten infunnit sig så finns den där.
Men imorgon ska jag lägga det åt sidan och åka och stötta en av mina bästa vänner. En av hennes närmaste ska begravas imorgon. En person som kallas för mamma. Vad fel det lät när jag skrev. Tanke var att det skulle stå fint men när ja skrev det lät det bara fel.
Men iaf hennes mamma ska begravas i morgon. Titti var en av dom varmaste människorna ja känt. Hon var som en frisk vårvind. Med sitt skratt. Visst det är läääääänge sen vi såg sen sist men bara tanken att faktisk inte få möjlighet till att träffa henne flera gånger får mig att få en klump i halsen. Varför drog jag ut på att åka å hälsa på henne? Bara en sista gång?
Jag tänkte förut när jag hämta blommorna att imorgon skulle Titti se oss. Vi tjejer tillsammans. Alla bästa vännerna. Hon skulle nog le. :-)
Men så kom jag på det är hennes begravning jag ska på. Jag hoppas hon ser oss. Jag hoppas hon slipper sin värk. Jag hoppas hon har det bra och är lycklig. Vi ses igen älskade vän.
man kan inte bli annat än glad när man får ett samtal där personen i andra änden ber än ta över dennes häst då jag är den ända som hon litar på, på så sätt för jag alltid varit mån om djur. Det värmer nått så otroligt! Jag har en plan att starta n...
imorse vaknade jag med ont i huvet. Tack herr kopparslagare. Kaffe på intågande då jag antar att det var för lite kaffe igår å även för lite vatten (fast vattnet är nog ett tag jag slarvat med) Igår var jag chafför till sjukhuset och personen ifr...
planerar utställningar och går på kurs. Pluggandet har blivit lidande. Apodosen har äntligen kommit igång och nu äntligen får jag sova på natten. Igår skrattade jag för första gången på länge. Peppar peppar ta i trä än så länge har inte vabuari ta...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 |
5 |
6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 |
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | |||
24 |
25 |
26 | 27 |
28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|