Valp kursen är igång och det går bra på den. Jag blir fortsatt sjukskriven i minst 2 månader till. Ska börja på 2 nya mediciner det ena är ångest dämpande som jag tar vid behov och den andra är antidepressivt.

Mamma ringde och trodde att allt skulle vara som vanligt men ack vad hon bedrog sig. Hon försökte med den ena lögnen efter den andra men jag har sett brevet hon skicka till mormor.

Jag sa till henne att efter vad hon gjorde mot mig och mormor vill jag inte ha med henne å göra. Jag har fått nog av henne! Fått nog av hennes svek.

Idag var jag på bassängen på rehab på sjukhuset och tränade det känns i magen kan jag säga. Ja var bra trött efter allt stress å farande så jag somnade vid 16-17 idag å sov till 18.
Var hur trött som helst.
Nu ligger valpen och sover bredvid mig och jag bara njuter.

Är ganska dålig just nu i influensan

Återkommer när jag kan stå på benen

du känner inte mig å inte jag dig. Men du ska vara glad för att du har någon som bryr sig om dig.

Om inte så kan jag tala om för dig hur det är att vara föräldrarlös.

På skolavslutningar sitter du alltid själv eller med läraren för alla andra i klassen sitter med sina föräldrar. Vid din student som borde vara en av dom roligaste dagarna i ditt liv sitter du själv. Ingen att dela den med. Lika så ditt bröllop. Hela kyrkan är fylld med folk men det finns ändå några/någon som saknas. Någon du älskar djupt där inne men vägrar erkänna.

Sen får du barn. Du har ingen att stötta dig imot ingen som kan ge dig tips och råd. Ingen som samtidigt kan irritera dig med jag vet bäst kunskap.

Varje jul och födelsedag sitter du å väntar på just det där samtalet som aldrig kommer. Det värker i din själ. Sliter dig i stycken.

JAG LOVAR dig det.
När barnen blir äldre och börjar fråga om mormor/morfar och du berättar att du inte har föräldrar.
Den sorgen i ett barns ögon värker i ett hjärta när barnets kompisar berättar om sina helger hos mormor!

Så tänk igen!!!
Är det så hemskt att vara älskad? Är det så hemskt att någon bryr sig?

Samtidigt har jag vänner som förlorat en förälder i vuxen ålder och tycker dom är föräldrar lösa!
Tänk igen. Läs stycket ytligare en gång.


Och kom igen när ni står helt ensamma. Utan någon i erat skyddsnät. Då kan ni komma och prata om föräldrarlös!

Varför ska det här med drömmar vara så orealistiskt?
Jag drömmer om ett nytt boende.
Jag drömmer om en ny hund. Båda är orealistiska. Båda hänger ihop.
Vi skaffar ingen ny försen vi bor på en gård. Om som ekonomin ser ut lär det inte bli nån heller. På sjukpenningen blir man inte fet.

Känns som moment 22 hela tiden.

I har saknaden efter våran 4 benta vän varit extrem. Ikväll skifta humöret till pissdåligt efter en kommentar som var menad som skämt ifrån svärmors sida. Men har man efter 6-7 v lidigt av sömnbrist så tar kroppen ut sin rätt å man slocknar oavsett tid på dygnet. Precis som jag gjorde idag.

Så idag/kväll rättare sagt är jag ingen trevlig människa. Trött på livet pissar på mig å är så orättvist.
Varför måste de vara så förbannade orättvist?
Nu vet jag ju att jag har borderline och det svänger fortare än du kan säga 6 laxar i en laxask typ.
Man är ju inte direkt stabil i humör å känslor.

Att jag vill ha en ny fyrfotad vän är knappast någon hemlighet. Jag saknar halvt ihjäl mig efter den förra. Å jag vet att jag skulle må bättre med en vän vid min sida. Men så bor man där man bor där det är mer hundar än människor. Å ja suck!!!!!!

Ååååå nu blir ja så arg/ledsen igen så jag vet inte vad! Urs

Min bästa vän. Min fyrbenta vän. Saknade är lika stor nu om inte större än för 2 år sedan. Min älskade hund. Om 3 dagar skulle du fylla 5 år. Jag saknar dig. Familjen saknar dig!

Hjärtat blöder tårar rinner