Direktlänk till inlägg 20 april 2014

Jag vill

Av Linnea Andersson - 20 april 2014 21:26

Jag vill vara utan värk. Men hur ska det gå till? Den kommer jag alltid då ha.
Jag vill bli en annan person i personligheten. Inte känna mig misslyckad å dum i huvet gämnt.

Jag vill glömma mitt förflutna. Allt som har med uppväxten å göra., men hur ska det gå till när man bär så mycket hat å ilska inom sig? Å inte imot en person utan en hel släkt. Min faders sida.
Alla stod å såg på på misshandeln. Ingen ingrep.

Visst dom var inte med när man blev ner tryckt i dyngrännan el blev slagen med spiskroken el skitskrapan. Inte heller sparkarna eller när hon tröck ner en i marken. Många gånger jag önskade jag skulle sluta andas då. Bara få dö å slippa allt.

Jag minns när vi skulle lägga upp saker på bygget jag skulle vara där uppe och vi släpa saker som jag inte begriper idag hur jag orkade få upp. Jävlar ta mig om ja tappade.


När jag skulle lära mig simma så var det långt ut. Personen som lärde mig hann över till andra sidan å vila sig när jag kom dit skulle vi tebax jag han inte vila utan bara å köra på. Jag minns det brände i lungorna efter allt vatten som kom ner. Ja orkade inte. Hur ja kom in till land vet jag ej än idag.

När ena hunden sprang bort så var det mitt fel för djävulen var efter mig. Och hunden fick sota för det. För jag var då elak. En 8 åring blir ganska rädd av såna ord kan jag lova.
Mina leksaker jag haft innan jag flytta dit försvann spårlöst. Inget jag sörjer idag mer än en sak. Aj Aj min älskade nalle som följde mig i vått å torrt.
Han hete Ajaj pga att han hade ett plåster i pannan efter en liten olycka jag var med om när jag var liten å bodde med pappa och mamma. Inget allvarligt utan vara ett skrubbsår i pannan.
Än idag trots att jag snart är 33 år kan jag sörja förlusten av ajaj.

Läxor var inget att fundera på änns en gång. Jag gjorde dom med foster modern 1 ggr och jag kunde alla glosor utom 1 å de var ticket.
För varje gång jag glömde ticket blev slagen hårdare å hårdare. Smällarna blev hårdare å mera ivriga.
Idag minns jag inte vad det var för ord vi hade i glosor utom just ticket.
Det är ett ord som kommer förfölja mig resten av livet.

Ibl kunde jag åka av stolen pga smällarna när vi satt å åt mat för jag råkade titta på hennes tallrik på hur mycket mat hon hade medans en annan inte fick äta sig mätt utan man skulle äta lite lite men framför allt innan maten skulle man dricks massor minst 1 skopa vatten å den innehöll väl ca 5 dl.
Och åt man smörgås så skulle hon ha fina pålägg än oss andra vi fick hålla te godo med kaviar. Medans hon skulle ha korv. Skinka å ost.
Hade man tur fick man 2 mjuka smörgåsar å 1 knäcke annars fick man 1 mjuk smörgås å 2 knäcke mackor.

Vi betäckte korna själva med våra tjurar på den tiden å efter ett tag slutade jag äta pålägg överhuvudtaget (äter inte kaviar än idag mer än i extremfall te tex kokt ägg) å det var när hon började prata om att samla upp sperman efter tjurarna och göra kaviar.

När jag var 15 blev jag med barn med min pojkvän. Jag blev utslängd hemifrån när hon fick reda på det. Till soc sa hon att jag gick självmant.
Jag var inte välkommen där då länge jag var gravid. Hon och soc fixa med aborten och jag hade bara att infinna mig där. Minns stödet jag hade av min dåvarande pojkvän. Det värmer än i hjärtat. Och det kommer jag alltid vara honom tacksam för. (Även om jag knappt tål att se honom idag pga av andra själ. Men han måste ändå få kreed när han gjorde nått bra)

Nä nu värker huvudet av allt jag har grubblat på å allt jag funderat på så nu stänger ja mina blå.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Lillan

21 april 2014 11:10

Hej Linnea
Jag har läst din blogg i delar. känner att jag inte orkar ta allt på en gång. Det är fint av dig att blotta dig som du gör samtidigt som jag anar att du tycker att det är något av en lättnad att fästa hemskheterna på papper för att bekräfta att de verkligen hänt dig och kanske, kanske kan du genom att överföra tankarna till bokstäver få dem ifrån dig.Du är en stark tjej och får ta konsekvenserna av att du alltid varit det. Jag känner igen mig så mycket i dina berättelser dock har jag inte levt samma liv. Jag önskar dig lycka till med den nya behandlingen och hoppas verkligen att den kan hjälpa dig.
Kramar Lillan

Linnea Andersson

21 april 2014 12:49

Tack för din kommentar. Ja det är lättare å få ur sig på "papper" för att få ur sig det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Linnea Andersson - 21 februari 2015 00:27


i måndags körde jag maken till staden då vi bara haft en bil ett tag pga att jag inte haft några bromsar å tala om. Efter att bilen inte bromsat i en nerförsbacke ställde jag bilen. Senare på kvällen fick han komma hem akut igen pga att jag hamnad...

Av Linnea Andersson - 18 februari 2015 08:15

man kan inte bli annat än glad när man får ett samtal där personen i andra änden ber än ta över dennes häst då jag är den ända som hon litar på, på så sätt för jag alltid varit mån om djur. Det värmer nått så otroligt! Jag har en plan att starta n...

Av Linnea Andersson - 18 februari 2015 08:07


sen i lördags har jag mått illa. Varit jätte yr. Matt och svimmat/sovit istort sett 24/7 Inandats försvann jag i 6 timmar bara så där. Vet inte vad som hände. Läkaren skickade mig vidare till sjukhuset! Efter 8 timmar på sjukhuset och diverse prov...

Av Linnea Andersson - 28 januari 2015 10:36

imorse vaknade jag med ont i huvet. Tack herr kopparslagare. Kaffe på intågande då jag antar att det var för lite kaffe igår å även för lite vatten (fast vattnet är nog ett tag jag slarvat med) Igår var jag chafför till sjukhuset och personen ifr...

Av Linnea Andersson - 26 januari 2015 09:19

planerar utställningar och går på kurs. Pluggandet har blivit lidande. Apodosen har äntligen kommit igång och nu äntligen får jag sova på natten. Igår skrattade jag för första gången på länge. Peppar peppar ta i trä än så länge har inte vabuari ta...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se