Har suttit och ringt runt lite idag. Afa, brottsoffermyndigheten och åklagaren. Försäkringsbolaget.

Å ingen ersättning efter överfallet pga att gärningsmannen var känd med för sjuk för att dömmas. Kul!!!
Så man kan puckla på folk hej vilt bara man har en diagnos å sen hävda att man är sjuk. All tid som gått åt till överklagan å ringa till dom olika instanserna för att försöka få nån rätt iaf sveda å värk.

För hur eller hur blev jag trots allt olovligt frihetsberövad. Misshandlad och hotad i arbetet.
Vilket resultera i klämskada på fingret där man för alltid kommer se märkena efter karbinhaken. Även avslitna muskelfästen i brösten. Nervskada med närvsmärta i skulderbladet.
Jag kommer aldrig kunna gå tillbaka till vården och arbeta där. Vilket är en stor sorg då jag faktiskt var jävligt duktig på mitt yrke (utan att skryta).

Periodvis som idag när man inte känner sig någoting värd då man inte kan få nått erkännande för vad som hände. Jag har haft stora kostnader tack vare detta även inkomstbortfall. Stora inkomstbortfall (ca 6-14 000kr) i månaden. Det blir mycket på ett år.

För när jag kan jobba helt brukar jag snitta 25 000 efter skatt (ja ja är arbetsnarkoman som har ganska mycket övertid) men visst det kunde bli mindre oxå per månad.

Just i dag är en botten dag och då finns även tankarna på förtidspensionering så man kan söka livränta och ja jag vet inte. Just nu suger det mesta :-/