Idag var jag på sjukgymnastiken på sjukhuset. Tog i mer än ja brukar å sträckte regällt på båda skulderbladen. Men framför allt vänster fan rent ut sagt så ont det gör.
Varför börjar jag få problem med höger skuldeblad med?
+ bröstmuskelerna?
Älsklingen kom hem ikväll gissa om jag är glad.

Jag längtar efter att maken har ett jobb där han kommer hem varje dag spec en kväll som denna då hans morbror hållt mig sällskap hela kvällen. Han å hans barn är som min andra familj. El nä vi är alla en stor familj.
Ibl sitter vi å pratar som om vi planerar vårdnaden om hans barn. Detta gör vi dock inte!!!! Igentligen är det fel å säga så. Vi planerar dag för dag är rättare sagt.

Det är så underbart att ha nån som kommer hem på kvällen. Även om L inte gör det ofta så känns det så bra. Det är sällskap och jag vet att jag inte är ensam. Det betyder massor.

Makens släkt betyder mycket för mig spec när jag inte har nån släkt själv.
Gud vad jag skulle vilja krypa in i min makes famn just nu. Saknar honom massor

Ikväll/natt såg jag en film. Jag har svårt att gråta och visa känslor men det släppt ikväll lite grann ihop med filmen. Tårarna bara rann. Gick inte å hejda. Den berörde mig inte så igentligen det var en hästfilm. Visst jag tänkte på mitt fina sto jag var tvungen att sälja men det var inget så utan mer sorg.

Den var så vacker hur man nu kan tycka att sorg är vacker men den var det. Längtan. Förtvivlan. Hopp.
Åter lyckligt slut. Ska köpa filmen om jag hittar den.

Stormvind kan jag rekommendera stark!